Jag klarade mig igenom hela kvällen i kärringbacken utan brutna ben. Hurra!! Men tji fick jag, några skador ska vi väl ändå ha med oss hem. Det vore så not-me att inte göra illa mig någonstanns på en hel kväll i pulkabacken. Min kropp och min styrförmåga på den ohyggligt ostyriga madrassen samarbetade inte riktigt, vilket resulterade i att jag åkte rakt in i en snövall med huvudet före i världens fart. I landningen var jag tvungen att ligga kvar ett tag och känna så jag hade fått med mig hela ansiktet. Jodå, det hade jag. Däremot fick jag en fläskläpp som heter duga, en sprucken insida av den nedre läppen, skrapsår tvärs över munnen som serveras med en lårkaka.

Trots att min vurpa verkade svårslagen så tog ändå Emils vurpa priset. Han tog sats för kung och fosterland från toppen och slängde sig ner för backen. När han kom ner så väntade en ganska otäck vall (samma vall som orsakade mitt mindre smickrande utseenden) och han flög såklart över den. För att föreställa sig på ett ungefär hur högt han flög så var det väl ungefär så högt som min bror mäter i cm, alltså en hel del. Landningen var nog det som gjorde ont för han råkade av en anledning landa på ansiktet, trots att han sprattlade som en ödla i luften. Det ville sig inte riktigt helt enkelt. Ibland blir det tyvärr så att armar och ben inte lyder...

Vi avrundade kvällen i familjen Thorells källare där vi kollade på min favoritfilm (eller?) Barnhemmet och drack julmust, perfekt såhär i juletider. Kändes ju ganska okej att avsluta hela kvällen med en smärtfri poliskontroll i Sem. Bror fick visa körkort, blåsa i apparat och småprata, för att sedan önska God Jul och köra vidare.



GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR MINA VÄNNER <3<3