Som planerat så klev jag upp runt halv 12 idag. Dock insåg jag att jag skulle ha väldigt bråttom ändå för jag skulle äta och gå ut med hunden innan jag kunde åka. Men kors i taket så gjorde jag det på ungefär en kvart men när jag kommer ner till ridskolan var klockan mycket. Gjorde det enklaste, och roligaste, först - rida Kapten en stund på planen. Den mannen börjar vara med på noterna nu. Det känns riktigt skönt faktiskt! Red kanske en halvtimme eller så och sen gick jag in och duschade han. Nästa häst var Up To Date. Han skulle bara skritta i skogen, vilken jädra tur så trött som jag var. När vi kom tillbaka med dom så var det bara att göra i ordning nästa häst - Polianna. Tänkte oss en lite vildare tur idag än igår, dock ingen kottkastning med Jennifer idag. Vi red ner mot järnvägen med vände precis innan så vi skulle slippa det hemska paraplyet som ligger där nere. Istället tvärvände vi på en femöring och galopperade hela backen upp. När jag hade kommit ungefär halvvägs i min vändning var mina kompanjoner redan på väg i full galopp. Polania blev liiiite stressad och galopperade en stund på stället innan hon blev som en kanonkula. Sen när jag insåg att det skulle bli mycket svårare att få stopp på hästen kröp paniken fram. Jag såg svängen lite längre fram och tänkte nästan fortsätta rakt fram, när den snälla hästen framför lyssnade på din matte och travade. Eftersom den hästen råkar vara Polanias bästa kompis så saktade hon också av, efter ett tag. Lättnade går nästan inte att beskriva. Jag som inte flygit av på.. jag vet inte hur länge såg nästan mig själv flyga rakt fram medans hästen svängde. Vi lämnade av Britta på ridskolan också forsatte jag och Sandra en bit till. Red mot hemliga ängen, som inte är så hemlig längre, och sen tillbaka. Vi hann med en galopp till innan vi var hemma. Kom hem med massa fina blommor i benskydden :)

Imorgon åker min mamma till Sundsvall. Jag skulle egentligen följt med men så var det träning imorn. Fy fan vad jag har längtat till Sundsvall alltså, också kan jag inte följa med när vi väl åker. Som tur var hann jag rafsa ihop en inhandlingslista till henne så hon vet vad jag vill ha. Blev vita ridbyxor, 2 schabrak, benskydd, handskar och ett glitterspö. Mumma!


Grattis också till STINA som har tagit körkort idag!!  Nu vet vi vem som skjutsar oss till OK när vi behöver glass.

Först skriver jag lite om Kapten. Han och jag tar hand om varandra. Han var varit ltie sjuklig dom senaste dagarna, snorat och hostat. Ingen feber och så men klart man blir orolig när man har allt ansvar för kraken. Det ordnade sig lite med tiden (hostar fortfarande) så nu rider vi som vanligt igen och om en vecka är det tävling. Jag vet iaf att åtminstone jag är pepp som tusan. Förra omgången gick det inte ritkigt som planerat i lagklassen men det ska gå precis lika bra som förra gången, i individuella klassen.

Veckorna har bokstavligen flygit förbi. Vips är det v. 31 och dags att lämna tillbaka Kapten. Jag tänkte ta vara på dom här dagarna i slutet och rida massa mysiga skogsturer och träna på som bara den. Kvällsturerna är dom allra bästa! Under dom här veckorna har solen lyst ungefär 75% av den vakna tiden. Tackar för det!

Igår var inte så intressant, till en början. Vi lyckades inte hitta på någonting som passade oss i sällskapet och dom flesta av oss var hungriga. Emil och Johan lyckades tvinga iväg mig ända till Max för att äta en hamburgare och sedan gå tillbaka. När vi kom tillbaka hade folket börjat dricka och blev allt roligare. Tivolit var ingen höjdare i år så där var vi inte långvariga. Istället gick vi mot badhusparken, vilket tog oss EN TIMME! Jag gick hela tiden och retade mig på en person som inte ens är värd att nämnas. Åh vilken slampa!  Use your brain, if you have one. Madelene hade tagit en runda på campingen, det gav goda resultat på hennes humör. Hon hade träffat Tryggve, som bjöd henne på ett armband. Vi köpte lite godis och stog (läs satt) och väntade på att Blondie skulle börja. Emil fyllde år efter några minuter så vi gick till Matilda i glasskiosken och fixade, enligt oss, världens bästa födelsedagspresent - en stoooor mjukglass med strössel.  Blondie spelade en halvtimme för länge så vi började ledsna vid slutet och satte oss på en fönsterbräda och frös. Ismael, Yves, Erica, Elin m.fl. kikade förbi. Emil fixade skjuts hem medans jag och Johan satt kvar och väntade på Johans familj som skulle kolla klart på Blondie. Mina fötter gjorde ont redan efter Max och sen var jag tvungen att gå till bilen också, som stog nästan vid tågstationen. Nästan lika långt igen! Tänka sig..

Nu väntar ännu en kväll med rajraj.