trettioförsta juli

I feel so damn strong. Jag har fått så mycket bekräftat, saker som jag misstänkte men inte visste. Nu vet jag att det finns precis lika många misslyckade människor som det finns lyckade. Det är så stor skillnad på folk nu för tiden så jag blir helt snurrig.

Min hjärna är helt nollställd och nu börjar jag verkligen om från början. Jag skiter fullständigt i det som en gång var och blickar framåt. Det kommer ärligt talat vara det svåraste jag kommer gå igenom men det är  värt det! Jag önskar att jag hade insett det tidigare och fattat att vissa personer verkligen inte är något att ha. Jag är så otroligt glad över dom personer som finns närmast hjärtat och jag har nu gjort plats för en till.

Nästa steg är att sluta äcklas. Jag känner verkligen att jag vill spy när jag tänker på saker och ting. Jag känner också sådan stor sorg för dom stackars människorna som måste leva med dom själva. Dom människorna som tror att allt är så underbart, helt ovetande om verkligheten. Vänta bara lilla vän....


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0